Dag 13 - Jag då och nu
Ja jag vet att ingen kommer orka läsa, men jaja.





Bilderna är tagna från när jag var 12. Och ja, det var det året som det mesta förändrats för mig. Jag började högstadiet och bytte skola, och lämnade alla i min gamla klass bakom mig. Jag hade några vänner jag lärt känna från annat håll som skulle börja i min klass, så jag började inte ensam.

Det året började med att jag blev trakasserad, vilket var det bästa som kunde hänt mig för det var då mitt självförtroende skapades, konstigt nog. En tjej i skolan såg ner på mig, pratade om hur ful och tjock jag var, för trodde jag på henne. Men en dag såg jag mig i spegeln och tänkte till mig "jag är inte alls tjock, jag är inte ful och jag skiter fullständigt i vad hon tycker" Vilket jag gjorde sen. Hon kände inte mig, visste inget om mig och hade ingen rätt att påstå massa saker som inte var sant i mina öron och ögon.

Samma år så klippte jag mig och blev av med min fula frisyr jag hade helt livet, jag växte också och blev smalare. Det året slutade jag trakassera människor och vara elak, för jag insåg hur viktigt det är att vara en bra människa och att alla är lika mycket värda.

Jag hängde i ett tjejgäng som efter ett tag splittrades helt pågrund av bråk, men några av dem är jag vänner med igen. Men de vännerna jag har hållt ihop med hela vägen är Peson, Ågren och Josse. Det året hade jag en krånglig kärlekshistoria. Jag var kär i en kille, blev tillsammans med honom, insåg att jag var kär i en annan, gjorde slut och blev tillsammans med den killen. Gjorde sen slut och insåg att jag var kär i den första killen. Sen trodde jag att jag var över honom och blev tillsammans med en annan, men gjorde slut för jag insåg att jag fortfarande var kär i den första killen. Sen fortsatte jag vara kär i honom i sju månader.

Det året stod jag upp för mig själv, och höll nästan aldrig käften när jag tyckte något var fel. Det året bestämde jag mig också att dricka och rökning, det var inget för mig. Jag var känd som MoaBoaBus och många tyckte inte om mig, och mitt rykte var nog inte det bästa.

Idag är kärleken lika komplicerat, mitt självförtroende är bra, om inte bättre. Fast det har jag fått bygga upp några gånger genom åren. Jag har idag fler och bättre vänner som jag gör allt för. Jag håller fortfarande på med teater som jag också gjorde då, men teatern har blivit en mycket större och viktigare del av mitt liv.

Jag gör fortfarande mitt bästa för att vara en bra människa, korrekta mina misstag och stå upp för mig själv och inte vara rädd för att säga vad jag tycker. Mitt liv är på otroligt många sätt bättre nu, än då. Det brukar ju vara så. Jag har också bättre rykte nu än då, fast egentligen bryr jag mig inte. Jag vet att jag var grym, att jag var modig och att jag vet att flera såg upp till mig.

Jag var modigare då än nu faktiskt, men jag är starkare nu än då. Jag har gått igenom många jobbiga saker under åren vilket har gjort att jag har backat tillbaka lite mer. Vet inte än om det är bra eller dåligt. Men jag är fortfarande stolt över mig själv, och jag är glad att jag är jag, och det är viktigast. I alla fall för mig.