Jag har ofta fått höra att allt händer för en anledning, allt har en mening. Kan någon svara mig då vad som är meningen med att lära känna människor som till slut bara gör en illa? Varför ska dem komma in i mitt liv från början, om det ändå bara kommer sluta med att de försvinner? Vad är meningen med att jag ska lägga ner energi på att lära känna någon, dela med mig av mig själv och visa vem jag är för den personen? Varför jag ställa upp, stötta och finnas där för någon som i slutändan bara kommer göra mig illa? Vad får jag ut av det?

Kanske är meningen att jag ska lära mig nåt utav det, men det är inte tillräckligt för mig. För varför ska jag behöva lära mig om och om igen att vissa av mina vänner borde jag inte lita på? Varför ska jag behöva gå igenom samma sak om och om igen?

Jag skriver inte det här för att jag vill hänga ut någon, eller ge skit till någon. Jag bara undrar. Jag vet ju själv att alla inte är perfekta, alla gör misstag, det har jag också gjort. Vad jag inte förstår är människor som inte kan lära sig av sina misstag, varför göra samma misstag igen när de vet att de inte gick särskilt bra första gången?

Det värsta med att bli sårad, det är när ens vänner helt plötsligt slutar bry sig. Alla gör självklart inte det, men många gör det när de egentligen borde stå på sina bara knän och be om förlåtelse. Vad hände egentligen, varför slutar man bara bry sig helt plötsligt? När förändrades allt?

Ja, jag förstår inget av det här, och kommer väl aldrig göra det heller. Jag bara undrar, evig vänskap, finns det? Eller kommer alla mina vänner jag har göra som dem andra, komma och gå?

Ja, dagen kunde varit bättre. Varje gång jag börjar må bra, så händer det alltid något dåligt så jag mår dåligt igen. Ibland undrar jag vad poängen är med att vara en bra människa, för alla som jag känner är riktigt bra människor, som verkligen ställer upp för sina vänner, som har bra värderingar och som står upp för sig själv och andra är alltid dem som får ta mest skit. Är det för att de är lättast att köra över eller vadå? Eller är det för att de alltid förlåter en till slut?

Nej jag orkar inte ta mer skit, det räcker nu. Jag har tagit tillräckligt med skit, och jag kan fortfarande inte förstå varför det fortsätter hända mig. Jag kommer nog aldrig förstå det, bäst är att släppa taget om dem som gör en illa och stå upp för sig själv.

Så länge får jag vara glad för det jag har kvar, mina fina vänner. Dess, Ågren, Peson, Tess, Fredrik, Elin, Olle, mitt tjejgäng, mina LKtjejer, Erik, Josse, Anna m.fl. & jag får inte glömma min fina mamma! Tack för att ni finns, jag älskar er, glöm aldrig det! Nu får min medicin bli massa glass och Sex and the City. Aja nu är det mat. Puss.